Sommarsolståndet är den
tidpunkt då solen antar sin största deklination, det vill säga då den står som
högst på himlen på norra halvklotet, norr om kräftans vändkrets.
Solen står då
i zenit över Kräftans vändkrets.
När solen står som högst vid lokal middag över norra Italien når den samma
höjd som när den står som lägst vid lokal middag över ekvatorn .
Solen står som
högst vid lokal middag över ekvatorn vid vår- och höstdagjämning och som lägst
vid lokal middag när det är vinter- eller sommarsolstånd.
Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför
att det norra halvklotet då får sin längsta dag och kortaste natt.
Norr om
norra polcirkeln är det då midnattssol och då går solen inte ens ned.
Ungefär två veckor efter sommarsolståndet befinner sig jorden som längst
bort från solen, vid aphelium.
Vid sommarsolståndet, som infaller omkring den 21 juni på norra halvklotet,
inträffar årets längsta dag och kortaste natt.
Det exakta datumet kan variera
lite år från år alltefter årets lokalisering i den fyraåriga skottårsperioden
och ortens longitud.
Hämtad från Wikipedia 2013-06-21
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittar in till mig!
Det är alltid kul att se att du varit här
så det är kul om du lämnar en kommentar här!
Ha det bra!
Kram Kakan