Vintersolståndet!
Jordaxelns lutning i förhållande till ekliptikalplanet är 23,44 grader, men man måste även ta hänsyn till precessionen, som över större tidsenheter är en variabel att beakta.
Sett från jorden är det då solen antar sin minsta deklination, det vill säga då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet.
Detta blir således årets kortaste dag med hänsyn till antalet ljustimmar.
När detta inträffar står solen i zenit över Stenbockens vändkrets vilket brukar infalla mellan den 21 och 23 december på norra halvklotet respektive 20 till 23 juni på södra halvklotet.
Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår, vilka infaller var fjärde år.
Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt.
Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan natt eller skymning råder hela dygnet.
Då råder s.k. polarvinter eller polarnatt (vilket vi företrädesvis säger i Sverige) som blir längre ju närmare man kommer nordpolen.
I Kiruna är det polarnatt från 12 till 31 december, i Tromsø och Kirkenes i Norge från 27 november till 15 januari, i Longyearbyen på Svalbard från 26 oktober till 16 februari.
Nordpolens polarnatt varar i 175 dygn från 25 september till 18 mars.
Omkring två veckor efter vintersolståndet, den 5 januari, befinner sig jorden som närmast solen, kallat perihelium.
HÄMTAD HÄR 2013-12-19
