Vårdagjämningen

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn.
Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.
Detta förhållande inträder något dygn tidigare.
Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen.
Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång.
Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit.
Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster.
Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret (Nouruz) på vårdagsjämningsdagen.
Likaså gör andra folk tillhörande den Iranska folkgruppen bl.a afghanska, Tadzjikistan, kurdiska folket.

Informationen är hämtad från Wikipedia 2014-03-11. Och trycker du här kan du läsa mer.

Vårdagjämning!

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. 

Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.

Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. 

Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. 

Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.

Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. 

Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.

De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret (Nouruz) på vårdagsjämningsdagen. Likaså gör andra folk tillhörande den Iranska folkgruppen bl.a afghanska, Tadzjikistan, kurdiska folket.

 Den här informationen har jag tagit från Wikipedia och vill du läsa den så tryck HÄR.

Imorgon är det...

...vårdagjämning men det tror man inte med tanke på vädret som är ute.

Så här såg det ut när jag var ute i förmiddags:

Våren verkar vara långt, långt borta...

Enligt SMHI brukar våren ha kommit till norra Götaland så här års annars.